Elin Blomgren

Du var mitt allt. Allt jag hade, allt jag levde för. Fan vad jag älskade dig. det gick inte en dag utan att jag tänkte på dig. alla våra påhitt och ideer, folk måste trott vi var helt korkade. du fick mig glad. du fick mig lycklig. allt du gjorde fick mig att lysa. faktum är att du gjorde min dag. du gjorde MIG. du byggde upp mig till en bättre person och fick mig att lita på mig själv. du ska bara veta vad de gynnar mig idag! Utan dig inget jag! Att varje dag få prata med dig var ju inget ovanligt. du fick mig alltid att skratta, dra i mungiporna och se allt posetivt. när jag var ledsen tänkte jag på dig och blev genast mycket gladare. jag litade på dig, älskade dig av hela mitt hjärta! det kan ingen säga nått om! om du bara visste! Så kom dagen vi skiljdes åt, och mitt hjärta gick i tusen bitar. jag tänkte på dig varje dag, hoppades att du skulle komma tillbaka. Och nu sitter jag här, med ett brutet hjärta, ingen kommer någonsin kunna ta din plats! mitt hjärta kommer förevigt att sakna en bit. biten av dig som täckte en sån stor del av mitt hjärta. Jag har mig själv att skylla väldigt mycket. jag frågar mig alltid varför! Varför varför varför!? jag var för osäker i mig själv, och hoppades och bad att du skulle komma till mig. förlåt... men jag kan inte ändra det som är gjort. jag önskar jag kunde, ment tyvärr.  jag vill att du ska veta att jag tänker på dig och saknar dig så det gör ont! och jag önskar innerligt att kapitlet om dig och mig får en ny början med ett slut som aldrig tar stop...

Jag saknar dig så vännen!!  <3